Jag har ålderskris på gång här. Snart 21 år, och fortfarande lika omogen och barnslig som under den tidiga tonåren. Jag har ingen kar, ingen hund, ingen självdisciplin, inga mål och inga framtidsplaner. Jag vet inte vad jag vill och hur jag vill ha det. Ingen panik säger de flesta, samma människor som alltid slänger in en "har du hittat någon då?" efter att ha konverserat i cirkus 20 sekunder. Samma människor som berättar om hur de avskyr personer utan mål och ambitioner. Samma människor som tycker att livet är som det är meningen att det ska vara först när man är två, två som tillsammans kan sträva mot sina gemensamma mål, två som kan påbörja husbygge och sexa ihop ungar.
Det är svårt att vara ambitiös, duktig och flitig när man inte vet vart man är påväg eller ens vart man vill. Jag satsar på att yra runt i min egen lilla värld, och just enjoy the ride.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ähh vi som har karar böri på me tålide husprojekt och liknande bara för att vi har så förbaskat tråkot å absolut no life. Så ingen panik, he finns en baksido me allt ;)
SvaraRaderahahaha ja tror int riktit på de. :D He e väl bara så att vissa int e lika svår att leva me som ader ;) Ni får ta o ha 50-årskris o kompenser me yrohet då iställe :D
SvaraRadera