Screw up?

Idag fick jag för jag vet inte hur månte gången höra att jag är ute för mycket. Inte ute i friska luften utan ute på krogen och härjar. Jag ogillar skarpt när någon påpekar att jag kunde spendera mer tid på att leka duktig flicka än att shotta tequila på ollis. Människor har teorier hit och dit om att man blir deprimerad och oansvarig om man super för mycket. Tydligen faller jag in i den gruppen och blir för ofta en suris på fyllan (okej, jag blir väl sur lite väl ofta - men sånn e jag - lättretad). Men jag själv anser att jag är en mycket gladare människa om jag är ute varje gång tillfälle ges. Vad är pointen med att sitta hemma och titta på gamla serier när man kan socialaisera sig med hundratals andra? Jag ville vara ute i vimlet och träffa vänner, men även träffa nya bekantskaper. Det är mycket lättare för mig att göra sistnämnda i ett lulligt tillstånd, och där kommer tequilan in i bilden. Jag är inte alkkis, och inte deprimerad. Jag är bara lite översocial, och då går det inte att sitta hemma och skriva uppsatser då det finns så mycket annat mycket roligare saker att sysselsätta sig med, utan det gäller att tacka ja till så många evenemang och galna upptåg man kan. Jag kanske slarvar en del, missar en föreläsning, lämnar in uppsatser efter deadline och kommer någon timme senare till jobbet än jag tänkt mig. Men inte anser jag att jag screwar up mitt liv - jag passar på att leva det medans jag kan. Carpe diem!